Rexen är katten som har bestämt sig för att ta reda på om det verkligen är sant att en katt har nio liv. Själv tror den att den har ännu fler på lager.

Glöm allt du trodde dig veta om katter. Rexen är sig själv, d.v.s. inte lik någon annan. Många rexägare börjar trevande att beskriva rexen som "en blandning mellan katt och hund" och - ja, det är en av dimensionerna. Rexen apporterar gärna, viftar på svansen, kommer när du ropar och hoppar upp emot dig... dock inte för att slicka dig i ansiktet, utan för att komma upp på din axel. Det är en annan av de gängse beskrivningarna: att rexen är en "axelkatt". Som kattmänniska säger du då att javisst, den ser ju bättre ifrån en hög position... men det är inte hela sanningen. Visst gillar också rexar bra utsikter... men framför allt vill den vara så nära dig som möjligt. Det kan ju hända att du gör någonting riktigt intressant, som den inte vill missa för allt i världen!

Här har du ett av rexens verkligt sanna kännetecken: den är en "människokatt". Där du är, där är också rexen. Glöm tanken på att få sitta någonstans och betrakta kattens intensiva lek med någonting! Så fort du kommer i närheten, är det du som är det intressanta - så vänj dig redan nu vid att vara ett ständigt observationsobjekt. Samtidigt får du vänja dig vid att bli kommenterad - för rexen pratar. Man brukar säga att siamesen är kattvärldens store orator, men personligen tror jag att rexen gör den rangen stridig. Åtminstone pratar min hane vare sig det behövs eller inte - kommenterar allt, håller långa monologer och inbjuder till dialog. Ja, faktiskt! Om du sätter dig ner med en rex, visar att du verkligen lyssnar och sedan faller in i hans talrytm kommer du snart att upptäcka att ni pratar med varandra. Han säger något, du svarar, han kommenterar, du säger något igen o.s.v. Rekordet för vår del är på över en halvtimme!

Och hela tiden håller han ögonkontakt... ännu en sak som skiljer rexen från andra kattraser. Så länge det inte handlar om stint stirrande utan om vanliga blickar, kan du mycket väl hålla ögonkontakt med din rex utan att någon av er känner er obehagliga till mods. Tvärtom söker rexen görna ögonkontakt för att se att du verkligen tittar på honom: för det är din främsta plikt. Det är du som är till för honom, inte tvärtom.

Precis som siamesen, är rexen oerhört sällskaplig. Där du är, där är din rex, och den tycker inte om att bli lämnad ensam. Så om du inte är hemma om dagarna, måste du ha minst två katter. Ja, jag skriver måste - för när det gäller rexar, anser jag det vara rena djurplågeriet att inte se till att katten har sällskap. En ensam rex blir deprimerad, så enkelt är det. Och du behöver inte oroa dig för att det skall bli problem - även gentemot andra katter, särskilt andra rexar, är din rex mycket vänligt sinnad. Dessutom är det faktiskt på det viset, att det är både enklare och billigare att ha två rexar än bara en!

Det finns en sak till jag tycker att du skall tänka igenom, innan du släpper in en rex i ditt hem (och ditt hjärta). Var ligger dina värderingar? Är katten viktigare än de döda ting du har fyllt ditt hem med? Jag påstår inte att en rex är klumpig och har ner allting i sin väg (även om min hane troligen inte vet om att han har en svans, eftersom han aldrig lägger märke till vad den gör)... men rexen klänger och klättrar, rusar och studsar, hoppar och far. För din egen sinnesros skull bör du alltså inte vara alltför fäst vid ömtåliga pryttlar... allting i rexens värld är potentiella leksaker, även tavlorna på väggarna och lamporna i taken.

Så vad behöver du utrusta dig själv och ditt hem med för att rexen skall trivas? Framför allt dig själv, din kärlek och uppmärksamhet. Sedan är den nöjd med vanliga kattlådor, vatten och mat, värme och tak över huvudet. Särskilt det där med värmen är viktigt... för du har väl inte glömt att din rex bara har underull som kroppsbehåring?

Jo, just det, det var det här med maten... det får jag inte glömma. Rexen är en slank katt som brinner av livslust, så den gör av med rätt mycket energi... men inte hur mycket som helst. Göd den inte, är du snäll - en fet rex är varken vacker eller mår bra! Inte ens som gamling har den ambitionen att utgöra en dekorativ soffkudde... så håll koll på ätandet, t.ex. genom att bara servera energirik mat vid fasta tider (morgon och kväll, eller kanske bara på morgonen) och låt katten i övrigt bara ha tillgång till torrfoder. Och massor av vatten! Gärna serverat i ett glas på bordet... så dricker i alla fall mina rexar helst. Och ger du dem ett eget glas, kanske de låter ditt vara i fred... kanske, alltså.

Detta har jag skrivit med min hona sittande mellan mig och tangentbordet. Eller, "sittande" kanske är fel uttryck... snarare vandrande fram och tillbaka (en rex står inte still ens när den gosar!), kelande, pussande, pratande, spinnande och nyfiket nosande på både mig och allt annat i närheten. Då och då söker hon ögonkontakt, som för att se efter att jag tycker mer om henne än om datorn. Det är inte så att hon är svartsjuk... jag får gärna sitta här och knattra hur mycket jag vill, bara jag samtidigt gosar med henne!

Tillbaka!